Försök till statusuppdatering (som slutade i ett blogginlägg) OMG jag skulle aldrig klara att Twittra...

Försöker komma på en mening att sammanfatta dagens besök på bokmässan med. Det är lite svårt. Det var så himla fint alltihop. Inuti mig liksom. Kommersen är väl inte så angenäm. Men alla tankar man hinner tänka när man strosar runt bland alla människor, lyssnar på intressanta föreläsningar och kändisspanar, dom tankarna är härliga. Det får nog bli ett blogginlägg trots allt...


När jag gick ut från bokmässan idag stod Schyffert, Haag*2 och lite annat folk i en ring och snackade. Antar att de planerade vart de skulle gå och fira ikväll efter att ha gjort så bra promotion för sina senaste böcker. Gah! Jävla kommers... Hursomhelst, jag önskade att jag hade ett tips i rockärmen på en eko-restaurang. Då hade jag gått fram och sagt "Ska ni ut ikväll? Tänk på att ni är förebilder, inte bara i era böcker och i era TV-framträdanden. Besök den här restaurangen. Tag chansen och lev som ni lär. Ät en vegetarisk gulasch."

En föreläsning om barns rätt till lika förutsättningar oberoende av kön - pojkar borde ha lika mycket rätt som flickor att leka alla lekar. Och en föreläsning av en ekonom om omställning av energiproduktionen till "grön" el - att flytta produktionen nära konsumenten skapar en större medvetenhet och insikt. Tusen tankar rikare lämnade jag bokmässan efter att ha kändisspanat på Skavlan, Hellberg, Ranelid, Åberg, Haag*2, Schyffert, Lindström och Adaktusson.

Ett besök på bokmässan är inte komplett utan ett besök på "forskartorget". Där finns gott om stolar, bra PA och fina föreläsare. Konceptet presenteras av en utmärkt konferencier som presenterar en agenda olika alla andra på bokmässan. På forskartorget vill man inte sälja böcker till folk som inte behöver fler böcker. På forskartorget vill man dela ut tankar. Gratis. Till den som vill ta. Till den som känner sig manad att ta emot.

Det måste ändå sägas att kändisspaningen på Björn Ranelid ändå var vacker. Det var liksom coolt att stå så nära en person vars skrivna ord lästs av mina ivriga gymnasie-ålders-ögon och fortfarande beundras. Att den där texten kommer från en levande människa. En vanlig människa. Hmmm. Häftigt. Gillade också hans sätt att kasta ut vackra aforismer (dagens nya ord!) till oss som stod och lyssnade. Att kunna hantera ord är fint. Fast det viktigaste är väl tanken bakom. Inte förrän man tänkt själv kan man nog läsa andras ord. Eller?

En tjej som disputerat på genus perspektivet i förskola och dagis höll en presentation. Jag gick bara förbi som av en händelse och fastnade och satte mig ner. Hon pratade om att flickor har rätt att leka Batman men pojkar har inte rätt att leka prinsessa. Hon pratade om att små barn inte släpper in andra barn i vissa lekar på grund av att de rör sig fel, har fel färg på kläderna eller pratar i fel tonläge. Men att det är sällan de diskriminerar någon för vilket kön det har. Det är inte förrän barnen blir äldre som de kopplar ihop markörerna för könsnormer med just kön. Pojkar leker också lekar med omvårdande tema. Ibland blir Batman-gubben trött och måste sova. Då kanske pappa Batman kan komma in och stoppa om honom. Och sjunga "när trollmor har lagt sina elva små troll". Men det är sällan någon vuxen som skildrar pojkar som lekar omvårdande lekar. Varken i akademiska avhandlingar eller i sagoböcker. Barnkläder för flickor är i genomsnitt en storlek mindre än för pojkar. På TV pratar man med grov röst om leksaken vänder sig till pojkar. Och med len och fin röst och leksaken vänder sig till flickor.

.