Fång

Fång är en åkomma som kan drabba alla djur med hov och klöv.

Fång nämns i texter från medeltiden.

Fång kan orsakas av flera saker: Förlossning, överbelastning, hastigt foderombyte. Men ofta blir aldrig orsaken till symptomen känd.

Hela kedjan hos sjukdomen är inte utforskad. När sjukdomen utlöses kan djuret få feber. Det symptom som påverkar djuret mycket och som tar tid att läka ut är inflammation i lamellerna som håller ihop hovvägg och hovben. Detta är mycket smärtsamt och kan göra att hovbenet roterar från sin optimala position. I värsta fall kan hovbenet sticka ut genom sulan på undersidan av hoven/klöven.

Det råder lite begreppsförvirring ute i cyberspace. Dels är det förvirrande att engelska har fler uppdelningar av fång som jag uppfattat det. Eller så är det bara slarviga svenskar som använder begreppet fång för allt från inflammation i lamellranden till kronisk hovbenrotation. Jag gjorde en liten litteraturstudie på internet, detta var vad jag fann:


Laminitis = inflammation i lamellranden (förstadie till fång)

Hovbensrotation = hovbenet ändrar vinkel och följer inte hovväggen längre på grund av att lamellerna som fäster ihop hovbenets nedre del och hovvägg har slitits sönder.

Hovbenssäkning = Hovkapseln har pressats uppåt på grund av att lamellerna som håller ihop hovben och hovvägg helt har slitits sönder.

Fång = Inflammation i lamellranden har orsakat hovbensrotation och/eller hovbenssänkning.

Founder (engelska) = Kronisk fång (förändring av det anatomiska läget hos hovbenet)

Coffin bone, pedal bone, distal phalange, third phalange, third phalanx, or "P3" (engelska) = hovben


"Förr", skriver någon på nätet (http://www.barfotahast.has.it/), bestod behandlingen av fånghästar i att ta av skorna på hästen och släppa den på bete i ett år för att sedan fasa in den i arbete igen. Samma person skriver att den strikta boxvila som dagens veterinärer förordar (http://www.hastspecialisten.se/index.php?option=com_content&task=view&id=65&Itemid=84) inte alls är nödvändig. Istället finns några som förordar motion i konvalescensen (http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/fakta_veterinar/FVE96-06/FVE96-06.HTM). Naturligtvis helt på djurets villkor. Det vill säga mycket långsamt/försiktigt och dessutom med vila emellanåt. Djuret kan vilja ligga ner och avlasta hovarna/klövarna när smärtan blir för jobbig. Det finns även hosvlagare som förordar vila (http://hovslagaresverige.blogspot.com/2008_02_01_archive.html) medan de som kallar sig barfotavärkare snarare vill prioritera rörelse för att få bra blodcirkulation i hoven.

Det går en "fång-häst" hemma på gården. Ett begrepp som kommer av att en häst som fått fång en gång lätt får det igen. Det var ett tag sedan Tilda hade fång. Men nu har det slagit till igen. Hon ville knappt gå (inte ens ner till sjön), stod gärna still i det kalla vattnet och vilade, låg gärna i skuggan bakom laggårn och vilade, vände inte helt om på ett ställe utan tog en omväg när hon skulle svänga. Se där, alla symptom. Feber hade hon inte. Under detta fång-anfall tycker jag mig också se att hon inte lagt på hullet som hon brukar på försommaren. Stackars liten tjej.

Hon har fånghovar sedan innan. Det vill säga jag kan se att hovbenet har roterat lite genom att hon går på sulan fram i tån och inte på hovväggen. Hov-hanna, min mentor i hovskötsel, lär mig lite varje gång hon kommer och rättar till hovarna.

Det var som sagt ett tag sedan hon hade fång. Senast som jag vet var vintern, hmm, 2004-2005 borde det varit. Typ. Då fodrades hon fortfarande med havre+betfor. Så det kan nog ha varit överflöd av kolhydrater som orsakade fången. Denna gång är det väl troligt också. Anfallet kom då de två ponnisarna fick nytt gräs framför ladugården och dessutom var det 25 grader varmt och sol i två veckor, så man kan tänka sig att gräset blev stressat.

Hmmm. Så till det där med kronisk fång då. Barfotavärkarna tycker nog inte det finns något som heter kronisk fång. Allt går att läka ut, bara man minskar belastningen på lamellranden. Någon skriver till och med att hovbenssänkning/hovbensrotation är en "lätt sak att åtgärda" (http://svenskahovskolan.se/). Så det finns hopp för min lilla Tilda-tjej! :) Och samtidigt som hon är sjuk passar jag på att lära mig massor. I helgen testade jag mina hovforminingskunskaper igen. Men det är svårt att komma ihåg allt Hanna har sagt när hon inte finns där jämte att fråga när man är osäker. På nätet kan man i alla fall läsa att första steget för en fång-häst är att värka av tån (den utflytna delen), men jag blir så himla osäker för Tildas hovar är utflytna i sidled snarare än frammåt. Tycker jag. Är himla osäker på hur jag skall verka trakterna också. Måste snart be Hanna komma igen. I helgen när jag verkade hade Tilda fortfarande lite ont (en vecka efter anfallet) så jag verkade varje fot bara typ 10 sekunder, sedan bytte jag. Vi kom hyfsat överens. Det var kul!

Note to self: Så läste jag bara i förbifarten om någon på nätet som kopplat ihop mineralbrist och fång. Och kom genast på att vi i år gått ifrån att fodra mineraler utan ger dom bara en häst-saltsten. Intressant. Kanske borde testa att fodra mineraler igen. Sist vi var nere vid sjön ville de äta av den mineralrika geggan vid strandkanten nämligen.