Alltså det hela handlar ju om i vilket tidsperspektiv man tänker sig att man skall vara hållbar. Det är lätt att bli motiverad till att leva hållbart i ett 100-års perspektiv. Annars kunda vi ju lika gärna hälla arsenik i alla nyfödda på en gång liksom. 1000 år känns även det som ett rimligt tidsperspektiv. Men 10 000år, eller 100 000 år? Där är vi ute på hal is, för jag måste helt sonika sluta göra ALLT det jag gör idag för att mitt liv skall bli hållbart på så lång sikt. Det vill säga sluta bygga vägar, sluta bygga datorer, sluta platta till allt som de säger i galenskaparna. Och återgå till oskyldighet. Återgå till att odla mat, sjunga, dansa, samla ved...
Men, hur var det nu.
Det skall va gött å leva.
Annars kan det kvitta.
Är det sant? Vad är gött? Kan hållbarhet i 1000-års perspektivet stilla vårt samvete så att det blir gött å leva?
.
Hetväggsbryderi på Semmeldagen
6 years ago
No comments:
Post a Comment