Ibland kan man vara ensam med en massa manniskor omkring en. Ibland.
Ibland blir det sa nar man umgas med folk med mycket olika referensramar. Nar vi satt pa Miss Maud haromdagen och at frukost kom vi in pa katter och det faktum att katter ar besvarliga och hoppar upp pa bordet ibland. Da sade jag att om katterna hoppar upp pa bordet hemma skrams eller kastas de ner. Samma sak om de rivs nar de sitter i knat. Man kan ocksa smatta dom pa orat berattade jag. Fast sen i efterhand kommer jag pa att folket runt bordet ju inte har samma referenser som jag och dom kanner inte mig och vet inte om mina referenser.
Dom har inte slaktat nar dom var sma. Dom har inte dragit ut kalvar nar dom var barn. Dom har inte haft egna djur. Dom har inte badat nack. Dom har inte akt holass. Dom har inte vallat far, mjolkat kor eller ridit hastar. Dom har inte sovit i talt i kohagen, sovit i hoet eller sovit pa foderbordet i en overgiven ladugard. Dom har inte,
dom har nastan inte gjort nagonting alls.
Ensamt var ordet.
Ingen att prata med.
Hetväggsbryderi på Semmeldagen
6 years ago

No comments:
Post a Comment