Okay. Eftersom vi jobbar så länge på onsdagar tycker våran handledare att vi skall ta en eftermiddag i veckan ledigt. Denna vecka passade det ju utmärkt med fredagen eftersom då kunde vi umgås med lena och kicki. Vi träffades för lunch på Taka, mums! (japanskt) och sedan fördrev vi eftermiddagen genom att gå på museum. Vi var på Western Australia Museum. Någon form av historiskt national museum för västra australien liksom. Det var gratis att gå in, men de föreslog en donation på 2 dollar per person. Sagt och gjort, vi lade 2 dollar var i en plasturna och startade vår tur på museet som skulle visa sig mycket intressant.
Mmmm. Det kan nog inte kännas fullständigt detta inlägg om jag inte kort snackar lite om urbefolkningen här i australien. Av rädsla för att stava fel skriver jag inte ut ordet som man brukar kalla dom för. Stora delar av museet handlade naturligtvis om tiden då europeerna kom till västra australien. Och när man berättar denna historia måste man naturligtvis beskriva hur australiens ursprungsbefolkning blev bortkörd, diskriminerad och bestulen på land. Museet har verkligen lyckats med att beskriva historien på ett gripande men ändå hyfsat opartiskt sätt. Det känns liksom aldrig som att utställningen tar parti för endera grupperingen eller dömer i vad som är rätt och fel. Man får bara helt krasst veta via bilder text och ljud vad som hände. Vem som gjorde vad. Och hur dåligt ursprungsbefolkningen mådde och mår än idag.
Kanske förstärktes min upplevelse av att jag redan sett lite tecken på hur dåligt ursprungsbefolkningen är integrerad i samhället. På sjukhuset kan man se dom driva omkring i trasiga kläder och barfota. De är ofta överrepresenterade i korridorerna och det finns en speciell liten verksamhet på sjukhuset som jobbar med sociala frågor åt ursprungsbefolkningen. Denna verksamhet sätter ofta upp lappar om att de gärna tar emot kläddonationer och andra sådana basala grejer. När man möter ursprungsbefolkningh på gatan ute i vanlia staden har de också ofta trasiga eller åtminstone inte så vackra kläder. I mina ögon ser de ut att tillhöra ett undre samhällsskikt.
Men det irriterar mig så mycket. Egentligen är de ett vackert folk. Det är bara det att vi kommit hit och tagit deras land. Om någon stal ditt hus, jämnade det med marken och gjorde dig sysslolös och bostadslös inte skulle du må så bra då? Och inte skulle du vilja integreras i det nya samhället som växte fram? Egentligen, vad har vi för rätt att tvinga dom in i en livsstil som dom (och kanske inte vi heller) mår bra av? De skulle kunna integrera sig i samhället och få "riktiga" jobb och tjäna pengar och köpa en bil och köpa ett hur och köpa och köpa och köpa och leva i oändlighet. Men de kanske inte vill.
Bara för att ta ett exempel på invasionen av Australien så läste jag på museet att det fanns en plats utmed den flod som Perth ligger vid som var väldigt viktig för någon ritual som urpsrungsbefolkningen hade. De som invaderade struntade dock helt och fullt i det och flyttade på stenar som byggde upp själva ritual-platsen och byggde ett bryggeri där istället. Och detta trots att de som invaderade hade helt och fullt klart för sig vad platsen betydde för urprungsbefolkningen. Hur i hela konkarongen kan man göra något sådant? Jo man vill bygga en civilisation som reser folkmassorna ur sjukdom, nöd och dålig levnadsstandard. Men kan man inte göra det trots att man tar hänsyn till andlighet och helhet? Om vi gjorde det tror jag att vi skulle få en lite med genuin levnadsstandard. Men det är ju vad jag tror.
Måste bara berätta en sak till. På museet fanns en söt berättelse om hur ett möte mellan en uppskrämd ursprungsbefolkning och nagra europeiska invadörer gick till. Invadörerna var vänligt inställda till naturbefolkningen i landet de kom till (detta gällde ju faktiskt en del av invadörerna men inte alla) och de ville verkligen ingen illa men naturfolket var uppskrämda av tidigare besökare så de började försvara sig. När invadörerna inte kunde formulera i ord att de kom som vänliga besökare började de dansa med varandra i en ring. Detta kunde inte misstas av naturbefolkningen som genast blev glada och förstod att det inte var några farliga människor som inkräktade på deras land.
Nu använder jag invadörerna hela tiden. Det är bara för att jag tycker att det låter för snällt med kolonisatörer eller något annat ord. Det de gjorde var ju verkligen att invadera ett redan befolkat land.
Kan verkligen rekommendera museet till andra. Och själv måste jag gå dit en gång till. Det finns så mycket information att man orkar inte ta in allt på bara ett besök.
Ja, ja. Jag vet. Samma sak som hände här i australien från år 1829, när invasionen startade, och som händer än idag händer naturligtvis överallt på jordklotet hela tiden. I sverige kanske det tydligaste exemplet är diskrimineringen av samerna. Men man kan ju dra paralleller till andra sorters grupperingar i samhället också. Det är dock mycket lättare att ta in problematiken när man är i ett främmande land och liksom ser allting från ett annat perspektiv eftersom man inte är personligt anklagad på samma sätt. En av alla anledningar som finns till att resa, är att lära sig mer om sitt hemland.
No comments:
Post a Comment